Eftersom jag har skrivit så lite av mina tankar så får jag väl ta tiden och
skriva en massa text. Jag fick lite känsla av att det är viktigt att skriva vad
man känner och tycker. Jag är ingen direkt känslomänniska på både gott och ont.
Jag håller hellre mina tankar och känslor för mig själv. Det är väl både på
gott och ont men det är bara så jag är. Man sticker väl ut lite extra när alla
andra är ganska bra att uttrycka sina tankar i skriftlig form när man själv
inte är så van eller gör det innan så blir det som att man verkar ännu mer
okänslosam. Jag är inte så mycket för att grotta ner mig i känslor. Mitt mål i
livet är bara att ha kul och få andra skratta och att lägga tid på att skriva
ner känslor och tankar känns inte så roligt enligt mig och tar tid från att
göra andra personer glada.
Tänker att under tiden som vi jobbat med processen så har jag fått allt för
mycket tid i mina egna tankar. Jag anser väl att jag har väldigt bra självinsikt
och har en ganska bra bild av vem jag är och hur jag funkar. Jag har nog fått
ännu mera av den självinsikten under processens gång, vad det är om håller jag
för mig själv, för det är så jag det är bara att gilla läget.
Tanken med att måla akvareller var lite att gå ut från min
"comfortzone" och göra något jag inte brukar göra. Men eftersom jag
har målat mycket när jag varit liten så går jag väl inte direkt ur min
"comfortzone" jag bara återupptar mitt målande. Det gällde också
photoshoppande något som jag gjorde mycket under gymnasiet. Det var mer som jag
bara fortsatte där jag slutade. Vilket gjorde att man på ett sätt blev ganska snabbt
trygg med det man gjorde
Efter att ha gjort mina abstrakta akvareller så har jag tänkt mycket på min
strävan till att skapa ett motiv och att skapa ett motiv som jag är nöjd med
och som jag tror andra personer skulle uppskatta. Fast det är alltid viktigast
att jag är nöjd med mina bilder, mina föräldrar gillade en bild jag hade målat
tidigare med två ögon och sedan en lila grej över ögat, fast jag tyckte bilden
bara var sådär. Även om det gillade den så höll jag fast vid min första tanke
och stämplade bilden som sådär. Det speglar väl mig som person på ett sätt
eftersom jag bryr mig inte så jättemycket om vad folk tycker om vad jag gör
såvida inte det är något som jag är bra på eller något jag har gjort som jag är
jättenöjd över. Tror ofta jag har en för klar bild i huvudet över hur jag
vill att slutprodukten ska bli. Vilket kan bli ganska hämmande för jag sätter nog
för höga mål för mig själv. Det var det som var skönt med dropp-konsten
eftersom jag blev i slutändan nöjd med bilderna men jag hade ingen direkt klar
bild i huvudet om vad det skulle bli för slutprodukt innan jag började måla.
Målet med akvarellerna var ju att komma från det och det lyckades jag med. Dock
har jag kvar denna strävan att hitta ett motiv och när jag sedan började hitta
motiv i bilderna, allt från en kapten med en kikare och en ensam flicka och en
superhjälte, då blev min första tanke att lägga in bilderna på datorn och sedan
göra dessa tydligare. Men det kanske hade varit det sämsta man skulle kunna
göra. Eftersom det är lite som att titta på moln alla kommer ha sin egen bild
över vad som faktiskt döljer sig bland alla färgklickar.
Jag har också varit lite "all over the place" under denna tiden.
Det är en ganska bra spegelbild på mig som person det med. Jag gillar att göra
mycket olika saker och finner inte så stor glädje att grotta ner mig i en sak
under en lång tid. Om jag sitter och tittar på en tv-serie på dator så tar det
väl 10 min innan jag kollar den serien med ena ögat och har uppe ett
internetfönster, där jag läser om något helt annat. Det med koncentration är
jobbigt helt enkelt.
Jag tycker att många av dessa tankar är väldigt normalt bland barnen i
skolan. Strävan efter att få bilderna av ser ut som det gör i sitt huvud och
att skapa fina bilder. Att det kan vara svårt att hålla fokus på bara en sak.
Gjorde en liten uppdatering på min blogg också. Var väl på tiden. Nu har jag "folket" fått det som det ville ha. Massa text.